Fakta & Historik Volvo Penta
Volvo Penta är en svensk motortillverkare med rötter i 1800-talet och en lång historia inom både fritidsbåtar, yrkessjöfart och industriella motorer.
Företaget är särskilt känt för Aquamatic-drevet, Duoprop med dubbla motroterande propellrar och det senare IPS-systemet. Men Volvo Pentas historia omfattar betydligt mer än dessa innovationer.
Under årtiondena har Volvo Penta tillverkat bensin- och dieselmotorer för både motorbåtar och segelbåtar, med drev, rak propelleraxel och S-drev. Företaget har även tidigare tillverkat utombordsmotorer.
Observera att Marinshopen inte säljer reservdelar till Volvo Pentas äldre utombordsmotorer. Vårt reservdelssortiment för Volvo Penta är inriktat på inombordsmotorer och tillhörande drivsystem, bland annat Aquamatic-drev och S-drev.
Många äldre Volvo Penta-motorer används fortfarande. För den som söker reservdelar är det därför viktigt att känna till skillnaderna mellan olika motorfamiljer, drevmodeller och generationer.
Från Sköfde Gjuteri till Volvo Penta
Volvo Pentas historia börjar 1868, då Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad grundades i Skövde.
Verksamheten omfattade till en början gjutgods, jordbruksmaskiner och andra mekaniska produkter. Med tiden började företaget även utveckla förbränningsmotorer.
År 1907 introducerades den första Penta-marinmotorn, B1. Det blev startpunkten för den verksamhet som senare skulle utvecklas till Volvo Penta.
Pentaverken tillverkade också motorn till den första serietillverkade Volvobilen, ÖV4, som presenterades 1927.
År 1935 köpte Volvo Pentaverken. Därmed blev företaget en del av Volvokoncernen och fick större möjligheter att utveckla motorer för både marina och industriella användningsområden.
Aquamatic 1959 – en ny typ av drevmotor
År 1959 introducerade Volvo Penta Aquamatic, ett drevsystem som kombinerade en inombordsmotor med ett styrbart drev på akterspegelns utsida.
Tidigare hade mindre motorbåtar i huvudsak två vanliga alternativ: utombordsmotor eller inombordsmotor med rak propelleraxel och roder.
Med Aquamatic kunde motorn placeras skyddad inne i båten samtidigt som drevet användes för både styrning och framdrivning.
Utvecklingen skedde i samarbete med den amerikanske konstruktören Jim Wynne. Aquamatic presenterades på båtmässan i New York 1959 och blev snabbt en viktig del av Volvo Pentas verksamhet.
Det första Aquamatic-drevet kom att följas av flera generationer med olika konstruktioner, utväxlingar och monteringslösningar.
AQ-motorerna och 1960-talets bensinmotorer
Under 1960-talet blev Aquamatic-installationer med bensinmotorer allt vanligare.
Flera av motorerna byggde på Volvos egna bilmotorer, bland annat B16, B18, B20 och B30.
Dessa motorer anpassades för marint bruk med bland annat särskilda kylsystem, avgassystem och andra komponenter.
Motorerna fick beteckningar som AQ80, AQ100, AQ115, AQ130 och AQ170, beroende på modell och utförande.
Volvo Penta använde även större amerikanska bensinmotorer, bland annat V6- och V8-motorer från olika tillverkare.
Det är viktigt att känna till att en mariniserad Volvo Penta-motor inte är identisk med motsvarande bilmotor. Många komponenter, särskilt inom kylning och avgassystem, är särskilt anpassade för båtanvändning.
200-, 250-, 270- och 280-dreven
Volvo Pentas tidiga Aquamatic-drev utvecklades i flera steg.
200-drevet tillhörde de första generationerna och användes tillsammans med flera av 1960-talets motorer.
250-drevet introducerades som en vidareutveckling med förstärkt konstruktion för att klara större motorer och högre belastning.
Under början av 1970-talet följde 270-drevet, med vidareutvecklad kugghjulskonstruktion och förbättrad gång.
Därefter introducerades 280-drevet, som kom att användas under många år tillsammans med både bensin- och dieselmotorer.
270- och 280-dreven kan se relativt lika ut, men det finns skillnader i bland annat växelhus, upphängning och andra komponenter.
Vissa modeller hade även särskilda system för trimning och tiltning.
För reservdelssökning är det viktigt att identifiera exakt drevmodell och inte enbart utgå från motorns beteckning eller båtens årsmodell.
B21 och B23 – nya fyrcylindriga bensinmotorer
Under 1970-talet började Volvo Penta använda nyare fyrcylindriga motorer baserade på Volvos B21- och B23-motorfamiljer.
År 1975 introducerades bland annat AQ140A, som byggde på B21-motorn med överliggande kamaxel.
Motorn var försedd med sötvattenkylning från fabrik och blev en del av den nya generationens bensindrivna Aquamatic-installationer.
År 1979 följde AQ145A, baserad på den större B23-motorn.
Motorfamiljen vidareutvecklades senare med flera modeller och effektvarianter.
För äldre AQ-motorer är det särskilt viktigt att kontrollera exakt motorversion, eftersom förgasare, kylsystem, topplock och andra komponenter kan skilja mellan generationerna.
Volvo Pentas dieselmotorer – MD och AQD
Volvo Penta har en lång tradition av dieselmotorer för både motorbåtar och segelbåtar.
Bland de äldre motorfamiljerna finns MD-serien, med modeller som MD1, MD2, MD3 och senare MD11, MD17 och MD21.
Dessa motorer förekommer fortfarande i många äldre båtar, ofta med rak propelleraxel eller S-drev.
För större och snabbare motorbåtar utvecklades även dieselmotorer anpassade för Aquamatic-drev.
En viktig milstolpe kom 1977 med AQD40, en sexcylindrig dieselmotor som utvecklades i samarbete mellan Volvo Pentas och Volvos övriga motorverksamheter.
Motorn blev grunden för en familj av marina dieselmotorer som vidareutvecklades under många år.
Den så kallade 40-serien fick stor betydelse för Volvo Pentas dieseldrivna Aquamatic-installationer.
30-, 40- och 41-serierna
Under 1980-talet vidareutvecklade Volvo Penta sina dieselmotorer med bland annat turboladdning och laddluftkylning.
Motorer som AQD30, AQD40 och AQAD40 kom att användas i olika typer av motorbåtar.
Senare introducerades direktinsprutade dieselmotorer, bland annat AQD41 och motsvarande motorfamiljer för andra installationstyper.
Direktinsprutningen innebar en annan förbränningskonstruktion än hos de äldre förkammardieslarna.
Även 30-, 60- och 70-serierna utvecklades i nya generationer.
Det är viktigt att skilja mellan exempelvis en äldre 40-motor och en senare 41-motor. Trots liknande beteckningar kan motorerna ha betydande tekniska skillnader.
Duoprop 1982 – två motroterande propellrar
År 1982 introducerade Volvo Penta Duoprop, ofta förkortat DP.
Systemet använder två propellrar som roterar åt motsatta håll på samma drev.
Konstruktionen utvecklades för att förbättra hur motorns kraft överförs till vattnet och kunde ge bättre acceleration, grepp och manövrering.
Duoprop blev särskilt betydelsefullt tillsammans med Volvo Pentas större dieselmotorer, där vridmomentet ställde höga krav på drev och propellrar.
Tekniken har därefter utvecklats i flera generationer och används fortfarande i moderna Volvo Penta-installationer.
Olika Duoprop-drev använder olika propellerserier och komponenter. Det är därför viktigt att identifiera rätt drevmodell innan propellrar eller reservdelar beställs.
290-drevet och senare DP-generationer
År 1985 introducerades 290-drevet, som blev en viktig vidareutveckling av Volvo Pentas klassiska Aquamatic-konstruktion.
290-serien hade en ny sköldkonstruktion och ett mer integrerat system för powertrim än tidigare generationer.
Drevet förekom i både singelpropeller- och Duoprop-utföranden.
Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet vidareutvecklades konstruktionen till bland annat DP-A och senare DP-generationer.
I dag används ibland uttrycket ”290-drev” som ett samlingsnamn för flera äldre Volvo Penta-drev, men det kan bli missvisande.
Ett 290-drev, ett 290DP och ett DP-A är inte automatiskt samma konstruktion.
Skillnaderna kan gälla bland annat växelhus, upphängning, trimcylindrar, sköld och propellrar.
Vid reservdelssökning är det därför viktigt att kontrollera drevets exakta beteckning.
KAD-serien – diesel med kompressor och turbo
År 1991 introducerade Volvo Penta KAD42, en sexcylindrig dieselmotor på 230 hk.
Motorn kombinerade en mekanisk kompressor med turboladdning.
Kompressorn bidrog till att ge bättre respons vid låga motorvarv, medan turbon tog över en större del av laddningen när varvtalet ökade.
Konstruktionen gjorde det möjligt att få god acceleration och hög effekt från en relativt kompakt dieselmotor.
KAD42 följdes senare av flera andra modeller, bland annat KAD32, KAD43, KAD44 och KAD300.
För installationer med rak propelleraxel fanns även motsvarande motorfamiljer under andra beteckningar, exempelvis KAMD.
KAD- och KAMD-motorerna har många komponenter som är specifika för respektive modell och generation, bland annat inom laddning, bränslesystem och elektronik.
DPX och drev för högre prestanda
För större motorer och snabbare båtar utvecklade Volvo Penta även särskilda högprestandadrev.
Ett exempel är DPX, som kombinerade Duoprop-tekniken med en konstruktion anpassad för högre hastigheter och belastningar.
DPX använde bland annat extern hydraulisk styrning, vilket skiljde det från många av Volvo Pentas vanliga Aquamatic-drev.
Senare utvecklades ytterligare drevfamiljer för kraftigare motorer, bland annat DPH.
Dessa drev skiljer sig tekniskt från de äldre 280-, 290- och DP-A-generationerna.
Segelbåtsmotorer och S-drev
Volvo Penta har även haft stor betydelse för utvecklingen av motorer och drivsystem för segelbåtar.
Under 1970-talet introducerades S-drevet, även kallat Saildrive, där drivningen går genom båtens botten i stället för via en traditionell propelleraxel.
Konstruktionen gav en kompakt installation och blev vanlig på många segelbåtar.
Volvo Pentas äldre MD-motorer användes både med rak axel och med olika S-drev.
År 1983 introducerades 2000-serien, med kompakta dieselmotorer för segelbåtar och mindre deplacerande motorbåtar.
Senare följde bland annat MD2010, MD2020, MD2030 och MD2040 samt de modernare D1- och D2-motorerna.
S-dreven har också utvecklats i flera generationer, med olika undervattenshus, utväxlingar och propellerlösningar.
Vid service och reservdelssökning är det viktigt att identifiera både motorn och S-drevet. De kan ha separata modellbeteckningar och serienummer.
Volvo Pentas utombordsmotorer
Även om Volvo Penta i dag främst förknippas med inombordsmotorer och drev har företaget också tillverkat utombordare.
Under flera årtionden förekom utombordsmotorer under Penta- och Volvo Penta-namnen.
Tillverkningen omfattade olika motorstorlekar och konstruktioner, bland annat tvåtaktsmotorer.
Volvo Pentas utombordarverksamhet upphörde under slutet av 1970-talet.
Äldre Volvo Penta-utombordare ska inte förväxlas med företagets inombordsmotorer eller Aquamatic-drev, eftersom de har helt andra konstruktioner och reservdelar.
Marinshopen har inte reservdelar till Volvo Pentas äldre utombordsmotorer i sitt sortiment. Våra reservdelar till Volvo Penta avser inombordsmotorer och tillhörande drivsystem.
Volvo Penta SX och samarbetet med OMC
Under 1990-talet utvecklades en ny generation av Volvo Penta-drev genom samarbetet med amerikanska OMC.
Detta ledde bland annat till drevfamiljen SX, som skiljer sig från Volvo Pentas äldre Aquamatic-konstruktioner.
SX är ett singelpropellerdrev och förekommer i flera generationer och utföranden.
Även Duoprop-baserade varianter utvecklades inom den nyare drevfamiljen.
År 1998 tog Volvo Penta över OMC:s drevverksamhet i Lexington, Tennessee.
Det innebär att vissa OMC Cobra SX- och Volvo Penta SX-drev har ett nära tekniskt släktskap.
Däremot är äldre OMC Cobra-drev från 1980-talet inte samma konstruktion som Volvo Penta SX.
D-serien och elektronisk motorstyrning
Under 2000-talet introducerade Volvo Penta flera nya generationer av dieselmotorer.
Bland dessa finns D3, D4, D6, D9 och D12, samt senare motorfamiljer.
Motorerna utvecklades med modernare bränsleinsprutning, elektronisk styrning och nya lösningar för avgasutsläpp och bränsleekonomi.
Särskilt D4- och D6-serierna blev vanliga i moderna fritidsbåtar, både med drev och andra framdrivningssystem.
Det är viktigt att känna till att även D-seriens motorer har genomgått flera tekniska förändringar.
En D4 eller D6 kan därför finnas i olika generationer med skilda komponenter, styrsystem och servicebehov.
EVC, IPS och joystickstyrning
År 2003 introducerade Volvo Penta EVC (Electronic Vessel Control), ett elektroniskt system som samordnar motorstyrning, reglage och andra funktioner.
År 2005 presenterades Volvo Penta IPS (Inboard Performance System).
IPS använder styrbara drivenheter monterade under båten, med framåtriktade och motroterande propellrar.
Systemet skiljer sig från både traditionell rak axel och vanliga akterspegelsmonterade drev.
År 2006 introducerades joystickstyrning för IPS, vilket gjorde det enklare att manövrera båtar vid exempelvis tilläggning.
EVC och IPS har därefter vidareutvecklats i flera generationer med fler integrerade funktioner.
Fortsatt utveckling av marina drivsystem
Under 2010- och 2020-talen har Volvo Penta fortsatt att utveckla sina marina motorer och framdrivningssystem.
Bland utvecklingsområdena finns effektivare dieselmotorer, elektronisk styrning, integrerade förarplatser och nya lösningar för manövrering.
Företaget har även arbetat med elektrifiering och alternativa framdrivningslösningar.
Samtidigt används många äldre Volvo Penta-installationer fortfarande i fritidsbåtar runt om i världen.
Det gör kunskap om äldre motorer och drev fortsatt viktig för både service, reparation och reservdelsförsörjning.
Olika motorfamiljer och drev – viktigt vid reservdelssökning
Volvo Penta har genom åren använt ett stort antal modellbeteckningar.
AQ förekommer på många äldre Aquamatic-installationer med bensin- eller dieselmotorer.
MD används för flera äldre marina dieselmotorer, särskilt i segelbåtar och mindre motorbåtar.
TMD och TAMD förekommer på dieselmotorer med turboladdning och, beroende på modell, laddluftkylning.
KAD och KAMD används för vissa dieselmotorer med både mekanisk kompressor och turbo.
D1, D2, D3, D4 och D6 är exempel på senare dieselmotorfamiljer.
På drevsidan finns bland annat 200, 250, 270, 280, 290, DP, DP-A, SX, DPS och DPH.
Beteckningarna är användbara, men det är viktigt att komma ihåg att motor och drev ofta har separata modellbeteckningar.
En båt kan exempelvis ha en AQ145A-motor med ett 280-drev. För reservdelar till motorn behövs motoruppgifterna, medan reservdelar till drevet ska väljas efter drevets modell och utförande.
Hitta rätt reservdelar till din Volvo Penta
Hos Marinshopen erbjuder vi ett brett sortiment av reservdelar till Volvo Penta, både äldre och nyare inombordsmotorer och drivsystem.
Eftersom Volvo Penta har tillverkat så många olika motorfamiljer och drevgenerationer är det viktigt att identifiera installationen korrekt innan reservdelar beställs.
Kontrollera i första hand motorns fullständiga modellbeteckning och serienummer. Om båten har drev eller S-drev behöver även drivsystemets beteckning kontrolleras.
I vår Motorguide för Volvo Penta hjälper vi dig att identifiera din motor och hitta rätt uppgifter.
När du har fastställt vilken motor eller vilket drivsystem du har kan du söka efter passande reservdelar till Volvo Penta i vår webbshop.
